Jag grät mig till sömns i går kväll! Så här jobbigt har det inte varit att sluta amma de andra pojkarna. Vi slet ju så hårt du och jag Levi för att få det att fungera. Nu har du blivit så stor som 1 år och 7 månader, väger 9 910g och är 79,5 cm lång, och du äter mat och dricker välling och det är bara på natten vi har ammat den sista veckan, så det är dags att avsluta den här härliga tiden av närhet som vi har haft. Ju större du blir desto svårare kommer det bli för oss så igår bestämde jag att det var dags. Pappa sov med dig nere i Benjamins rum o jag hörde hur du grät till och från under natten. Jag led och grät med dig. Nu är första och värsta steget taget.
På bilden åker du elbil på Skara sommarland.
HISTORIK (a year ago): 7 månader, väger 7120g o är 67cm lång. Du vänder dig från rygg till mage, tar i saker och biter på dem, yippi, duktig kille.
På onsdagar går vi till öppna förskolan på babymassage, mamma masserar och du njuter.
1 kommentar:
Ååh, det är väl för att det känns som att en epok av livet definitivt tar slut. Jag sörjde oxå amningen med Arvid, för tänk om det är sista gången nånsin jag får ha en liten bebis. Det känns fortfarande sorgligt, men jag skulle aldrig våga planera en till, för hur tidigt skulle den komma?
Nä, nu får vi lov att träffas snart, känner ju knappt igen Levi!:)
Kram Lotta
Skicka en kommentar