Fortfarande inga vattkoppor på dig. Valentins har redan torkat så jag tror vi kan åka till stan en sväng imorrn.
Du har varit lika hängig idag o jag har fått bära o bära. Tog till slut på mig sjalen för jag har så ont i armarna. På fm tog vi en promenad i vårsolen. Det var jättegott, får försöka ta en tripp varje dag.
Fia o barnen kom på fredagsfika på em. Valle o jag hade bakat rulltårta som vi glufsade i oss.
HISTORIK(a year ago): Hemfärd på permis. Åh det ska bli såå skönt att komma hem till pappa o grabbarna.
Du har ammat fullt i tre dagar och gått upp bra i vikt. Om allt går bra hemma i helgen blir du utskriven i början av nästa vecka.
Dagen blev stressig pga allt som skulle packas. Jag hade visst tagit med mig mer saker varje gång jag var hemma så jag fick låna en barnvagn på avdelningen för att köra ner sakerna till bilen. Skyndade runt på avdelningen och tog avsked av personal och de andra långliggarna. Kändes vemodigt. Din vikt vid hemgången var 2465g.
På bilden görs det sista ultraljudet som såg än bättre ut än det förra.
Jag tycker de här åtta veckorna har gått fort ändå pga att jag har fått följa med på din resa Levi. Även om det har varit jättejobbigt vissa dagar, det värsta vi varit med om, så vill jag inte vara utan det nu. Det är ju din historia som gjort dig till den lille Levi som vi älskar så högt. Puss vår älskling.
2 kommentarer:
Åh, jag minns oxå den dagen - det var dagen jag grät mig igenom;). Men vi var samtidigt så glada för er skull för detta starka framsteg - ni hade verkligen kämpat på så med att få tillvaron med familj och egna företag att gå ihop under Neo-tiden. Och alltid försökt bära det hela med en så positiv inställning! Levi, du har föräldrar att vara stolt över!
Kram Lotta
Det bakhuvudet känner jag igen... Vad jag älskar den mannen! (i egenskap av barnläkare alltså).
Skicka en kommentar