fredag 26 mars 2010

v 32 + 5 dagar


Dagen började med bus med pappa medans mamma jobbade. Sedan gick vi en promenad med Mia och Freja igen. Duggade lite men Valle ville absolut inte ha regnskydd på, då ser han inte lika bra ut tycker han, men det kom inte så mycket regn så det gick väl bra. Du sov rätt länge på promenaden men när du vaknade ville du inte ligga ner längre, så jag satte dig upp i insatsen och då blev du nöjd. Vi mötte många som tittade och pratade med er, ett par sa att Valle och du va såå lika, den har jag inte hört förut, många tycker att ni är olika.
Hemma började vi med fredagsfikat, idag blev det en chokladcheescake, köpte visst för lite philadephiaost men det gick kanon ändå. Pappa och jag älskade den, bröderna tyckte inte om den så mer till oss, du sussade sött under fikat.
Jag sa till pappa att vilken tur du har som har din bror hemma från dagis, han är verkligen en lärare för dig, du kryper som en liten orm efter honom hela dagarna, ni skojar och skrattar, tänk om vi berövade dig det. Är så glad att jag får vara med er hela tiden. Jag vill inte missa en sekund av er utveckling, det är så underbart att få se hur ni ändrar er från dag till dag och att framförallt jag och pappa är de som fostrar er till de individer som vi vill att ni ska va.
På kvällen var det dags för ishallen, ni är mycket bättre från förkylningen så vi gick ner och tittade på de storas hockeyavslutning. Du är lika fascinerad av ishallen som Valle var när han var lika liten. Ska vara uppe och titta hela tiden. Vid läggningen i kväll provade vi nåt nytt med brorsan. Nu när pappa börjar jobba ska ju mamma lägga er båda på kvällen och då går det inte att du och jag sitter inne hos Valle inne i mörkret så vi satte oss på en stol utanför sovrummet med öppen dörr och Valle somnade på några minuter så nu är det bara att hänga i varje kväll.

HISTORIK(a year ago): Idag motsvarar du v 32+5 dagar och väger 1645g. De tycker att du har en aning knackig viktuppgång hittills men vad kan man begära när din kropp har kämpat så. Tyckte du var en aning snuvig men det var nog bara tillfälligt. Man blir lite nojjig, stirrar på dig om vi ser någon försämring. Då måste de ju snabbt in med medecin i så fall. Nu har du inget behov av extra syrgas. Johan R gör ultraljud på ditt huvud regelbundet för att titta efter tryck på hjärnan, har en aning ökning på huvudmåttet men inget anmärkningsvärt.
(på bilden har du på dig din första body och mössa som pappa köpte till dig när du var 2 dagar och vi var så ledsna över att inte få ha dig hos oss på BB då alla andra gick med sina "lådor" med bebis i. Det är storlek 40 och den är så liten men så stor på dig min lilla älskling)

1 kommentar:

Ekomam sa...

Hej!

Så fint du skriver Susanne! Precis det där om syskons samspel och glädjen över att få vara med, varenda sekund, det stämmer så bra-även här! Glad att jag träffat dig som verkligen kunde trycka extra på det och lyfta mig i mina tankar!

Glad påsk på er!
kram Carolina